Nihilism (frn latinets nihil; ingenting) r en filosofisk position som argumenterar fr att existensen r utan objektiv mening eller intrinsikalt vrde. Nihilister anser generellt att moral inte existerar, allts finns inga moraliska vrden med vilka man kan upprtthlla en regel eller logiskt fredra en handling framfr en annan. Nihilister som argumenterar fr att det inte finns ngon objektiv moral kan hvda att existensen inte har ngon intrinsikal hgre mening eller ml. De kan ocks hvda att det inte finns ngot rationellt bevis eller argument fr att en hgre makt eller skapare skulle existera, samt att om en hgre makt skulle existera s har mnskligheten nd ingen moralisk skyldighet att avguda den. <\/p>\n
Termen nihilism anvnds ibland synonymt med anomi fr att beskriva en generell knsla av hopplshet och meningslshet i existensen.[1] Rrelser ssom futurism och dekonstruktion,[2] bland andra, har identifierats av kommentatorer som \"nihilistiska\" i olika tidsperioder med olika kontext. Ofta betyder detta att den som anklagar en annan vill f sina egna sikter att framst som mer substantiella eller sanningsenliga, medan motstndarpartens sikter framhvs som nihilistiska, drmed jmfrbara med \"inget\" (eller helt enkelt destruktivt amoralistiska). <\/p>\n
Nihilism r ocks ett karaktrsdrag som har satts p olika tidsperioder, till exempel har Jean Baudrillard och andra kallat postmodernismen fr en nihilistisk epok,[3] och vissa kristna teologer och personer med religis auktoritet har hvdat att postmodernismen[4] och mnga aspekter av moderniteten[2] representerar frnsttandet av Gud, och drfr r nihilistiska. <\/p>\n
Nihilism (ryska nigilizm) r ven en frldrad, godtyckligt vald beteckning fr de politiska ytterlighetsrrelserna i Ryssland, srskilt p 1860- och 1870-talen. I den ryska litteraturen anvndes ordet frsta gngen av kritikern Nikolaj Nadezjdin[5] i betydelsen skeptiskt frnekande, men fick sin egentliga ryktbarhet genom Bazarov, den mot all auktoritetstro och allt bestende hnsynslst opponerande studenten i Ivan Turgenjevs roman Fder och sner. P 1880-talet frsvann detta p konservativt litterrt hll brukade slagord ur den ryska litteraturen, men fanns lnge kvar i den europeiska pressen och folkuppfattningen som gemensam benmning p ryska revolutionra rrelser och den ryska anarkistiska emigrantlitteraturen i allmnhet.[6][7] <\/p>\n
Uttrycket lr i sin moderna anvndning komma frn rysk litteratur och d i betydelsen \"om Gud inte existerar s r allt tilltet\" (ofta felaktigt tillskrivet Dostojevskijs roman \"Brderna Karamazov\", men egentligen hrstammar detta uttalande frn Jean-Paul Sartre). Den ryska bonderrelsens narodniker och attentatsmn kallades ocks fr nihilister, men d i en verfrd betydelse. <\/p>\n
Den svenska frfattaren Anne Charlotte Leffler skrev 1879 tragedin Nihilisterna, men kom av oknd anledning aldrig att fullborda detta verk.[8] <\/p>\n
Framstende filosofer som tagit upp mnet r bland andra Friedrich Nietzsche och Martin Heidegger. Nietzsche beskrev kristendomen som en nihilistisk religion eftersom den konstant undviker utmaningen att hitta en mening med jordelivet och som i stllet har skapat en andlig projektion (himmelriket) dr moral och lidande inte existerar. Han ansg att nihilism var resultatet av Guds dd. Heidegger beskrev nihilism som det tillstnd dr \"det inte finns ngot existerande kvar\". <\/p>\n
Nihilismen finns som skolastisk term, som ftt sitt namn av att Petrus Lombardus framstllde satsen att Guds sons mnniskoblivande inte varit ett egentligt ingende i mnskligheten, utan bara ett antagande av mnsklig gestalt, och att han fljaktligen vid intrdet i mnskligheten intet blivit. sikten frkastades p flera synoder (1163 och 1179). <\/p>\n
<\/p>\n
Read more here:<\/p>\n
Nihilism Wikipedia<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nihilism (frn latinets nihil; ingenting) r en filosofisk position som argumenterar fr att existensen r utan objektiv mening eller intrinsikalt vrde. Continue reading