Libertarianism r en politisk ideologi som fresprkar frihet frn tvng och strvar efter att minimera staten och dess inflytande ver mnniskors liv. Libertarianer vill tillta maximal sjlvstndighet och valfrihet, med betoning p politisk frihet, frivilliga sammanslutningar samt det individuella omdmet. <\/p>\n
Begreppet anvnds framfr allt i USA. I Sverige r begreppet nyliberalism vanligare, men inte entydigt samma sak.[1][2] Vanliga stndpunkter inom libertarianism r fresprkandet av en begrnsad stat, privat gandertt och en minimalt reglerad laissez faire-kapitalism.[3][4] ven om libertarianism i folkmun syftar p den ganderttsfokuserade klassiska liberalismen[5], s br ven en vxande klunga s kallade anarkokapitalister innefattas av definitionen. <\/p>\n
Libertarianer fokuserar ofta, men inte uteslutande, p de moraliska och etiska aspekterna kring demokrati, staten och samhllet. Libertarianismen tar avstnd frn fenomen som rasism, imperialism och nutidens form av demokrati, dr en majoritet av befolkningen fr makt ver minoriteten. Libertarianer anser ofta att mnniskor tenderar att agera i goda syften av naturen, samt frblir kapabla att hjlpa de i nd utan tvng och hot om vld i form av skatt. De fresprkar drfr i olika mn att statliga funktioner tas bort eller erstts av icke-statliga initiativ, frn t.ex. privatpersoner, fretag och ideella freningar.[kllabehvs] <\/p>\n
Det finns ocks en s kallad frihetlig socialistisk (engelska: \"libertarian socialism\") inriktning som vunnit mark frmst p olika hll i Europa, men som skiljer sig starkt frn den vriga libertarianismen eftersom den istllet r anti-kapitalistisk och i praktiken fresprkar majoritetens rtt att krva socialistiska regler. <\/p>\n
I USA p 1900-talet brjade flera anhngare av individuell frihet, begrnsad statsmakt och fria marknader att kalla sig fr libertarianer eftersom de ansg att den moderna liberalismen blivit synonymt med statlig inblandning i personliga och ekonomiska angelgenheter. Libertarianismen hrleds ofta utifrn liberalismen och i vissa sammanhang r begreppet svrt att skilja frn klassisk liberalism. De konservativa som motsatte sig New Deal, militra interventioner samt var motstndare till kommunism har ocks haft inverkan p den libertarianska rrelsen.[6][7] <\/p>\n
De flesta libertarianer fresprkar att statens uppgifter ska vara begrnsade till att omfatta polis, domstolar och ett nationellt frsvar.[4]Anarkokapitalister likt Murray Rothbard och David D. Friedman vill helt avskaffa staten. Peri Roberts och Peter Sutch, universitetslektorer i politisk teori vid Cardiff University, definierar libertarianism som ett \"extremliberalt synstt som betonar vikten av absolut gandertt och hvdar att detta bara rttfrdigar en minimal stat\".[3] <\/p>\n
Individens frihet frn tvng oberoende av om tvnget utvas av andra individer eller staten r ett grundlggande vrde fr libertarianismen.[5] Ur libertarianismens syn p individuella rttigheter hrleder man den ekonomiska liberalismen, med frsvar av kapitalismen, liksom drog- och vapenliberalism och stllningstaganden som fri invandring och total yttrandefrihet. Libertarianismens syn p privat egendomsrtt gr att beskattning blir detsamma som stld och tvngsarbete.[4] Libertarianismen gr gllande att alla personer r absoluta gare av sina egna liv och br vara fria att gra vad de vill med sig sjlva eller sin egendom, frutsatt att det r frenligt med andra mnniskors frihet. <\/p>\n
Inom filosofin kan libertarianer karakteriseras efter tv etiska synstt: konsekventionalister som stdjer frihet fr att det leder till goda konsekvenser, samt deontologer som anser att frihet r moraliskt rtt. ven kombinationer av dessa frekommer.[8] Libertarianer som inte utgr ifrn rttighetsetik anvnder det mer utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av ekonomisk och personlig frihet ger ett bra samhlle. Dit hr Ludwig von Mises, Milton Friedman och Friedrich von Hayek.[9] <\/p>\n
Filosofen Robert Nozicks verk Anarki, stat och utopi frn 1974 har setts som libertarianismens frmsta verk inom politisk filosofi.[4] Nozick utgr ifrn de individuella rttigheter som John Locke och klassiska liberaler frsvarade: rtten till liv, frihet och egendom. Dessa rttigheter r okrnkbara. Fr att inte statsmakten eller ngon annan person ska krnka individens rttigheter har minimalstaten till uppgift att vrna dessa mot vld, stld, bedrgeri, kontraktsbrott och liknande. Nozick avvisar vad han kallar \"mnstrade\" frdelningsprinciper, det vill sga principer som rttfrdigar omfrdelning utefter vissa ideal. Nozick var emot dessa rttviseteorier eftersom de utgr ifrn att resurser inte tillhr ngon och drfr kan frdelas utan vidare. Individens sjlvgarskap och gandertt gr att fremlens historia blir viktigt eftersom de r bundna till mnniskor som har rtt till dem. Alla verfringar, som genomfrs p frivillig basis, r enligt Nozick rttvisa och frenliga med individens frihet.[10] <\/p>\n
I ett centralt kapitel, \"Distributiv rttvisa\", lgger han fram en tredelad rttviseuppfattning gllande detta. Den innebr att en frdelning r rttvis om den uppfyller villkoren om legitimt ursprungligt frvrv (\"en person har en legitim gandertt till ett tidigare ogt freml om hans eller hennes gande av det inte frsmrar ngon annans situation\") och legitima verfringar, dr \"en person har en legitim gandertt till ett freml om ngon annan, som har legitim rtt till fremlet i frga, frivilligt ger det till den personen\". Om dessa inte r uppfyllda trder principen om korrigering av orttvist frvrv i kraft. Dessa tre principer principen om legitimt ursprungligt frvrv, principen om legitima verfringar av tillgngar och principen om korrigering av orttvist frvrv utgr Nozicks teori om samhllelig frdelning.[10] <\/p>\n
1971 bildades Libertarian Party i USA som har stllt upp i alla val till kongressen och presidentskapet sedan dess. De fresprkar starka civila friheter med principen att alla individer har rtt att vlja hur de vill leva, s lnge de inte med tvng inskrnker p andras rtt till den friheten. De fresprkar frihandel, minimalt reglerade laissez faire-marknader (fri marknad) samt r motstndare till statliga ingrepp i den privata egendomen.[11] Ed Clark som var libertariansk presidentkandidat 1980 fick drygt 920 000 rster. De har haft strre std i val till kongressen. I valet till representanthuset r 2000 fick partiet fler n 1,6 miljoner rster.[12] Den fre detta republikanska kongressledamoten Ron Paul som skte den republikanska nomineringen till presidentvalet 2008 och 2012 har tidigare varit partiets presidentkandidat. <\/p>\n
Centralt fr libertarianismen r begreppet sjlvgarskap som innebr att man menar att varje individ har en absolut och okrnkbar rtt till den egna kroppen och drmed ven alla frmgor och produkter skapade av denna kropp eller frmga. Detta r gemensamt fr svl hger- som vnsterlibertarianism.[13]. Det har ftt till fljd att de flesta libertarianer fresprkar till exempel rtt till abort. En signifikant minoritet (inklusive frre presidentkandidaten Ron Paul [14]) menar dock att ven nnu ofdda barn omfattas av den libertarianska rtten till liv, och att frsvaret fr abort drfr strider mot ideologins moraliska principer.[15]. <\/p>\n
Den frsta registrerade anvndningen av termen i politisk skrift tillskrivs anarkokommunisten Joseph Djacque.[16] Individualanarkisten Benjamin Tucker nyttjade ocks termen fr sin syn p individuell frihet. Termen libertarianism anvndes av revolutionren och anarkisten Mikhail Bakunins anhngare fr att beskriva den egna versionen av antiauktoritr och antistatlig socialism, i kontrast mot Lenins mera auktoritra regim. Denna anvndning av begreppet r fortfarande mycket vanlig i stora delar av vrlden utanfr USA.[kllabehvs] <\/p>\n
Libertarianer r delade i tv grupper. Den ena r minarkister, som fresprkar en nattvktarstat bunden av en konstitution eller annan lagstiftning, den andra r anarkokapitalister som anser att precis allting i samhllet ska sktas p frivillig basis, inklusive institutioner som rttssystem, polis och frsvar. Det vill sga utan att tvinga ngon att betala fr dessa samhllstjnster med beskattning. <\/p>\n
Libertarianism r med andra ord ett smalare begrepp n nyliberalism i det att anhngaren som minst fresprkar nattvktarstat, men samtidigt bredare eftersom nyliberaler inte kan tnka sig att privatisera institutioner som har till uppgift att skydda medborgarens negativa rttigheter, svida dessa privata organisationer inte r kontrollerade av en stat. Till skillnad frn nyliberaler ser en libertarian inte ndvndigtvis kapitalism som ett idealiskt eller moraliskt system, det r frivilligheten som r det centrala. <\/p>\n
Libertarianismen hrstammar ideologiskt ifrn klassisk liberalism, samt en del statskritiskt gods, tankar om den fria marknaden och individens suvernitet frn individualanarkismen.[17] De stter liberalismens krna, friheten, i centrum. Mnniskor fr grna dela in sig i grupper med olika system dr ngra lever kommunistiskt, ngra kapitalistiskt etc. Allt fr att maximera mnniskors frihet att vlja hur deras liv ska levas, det man betonar r frivilligheten. Libertarianer anser att om det finns behov av att bilda jurisdiktioner s kommer sdana att uppst spontant beroende p efterfrgan eller kollektiv frivillig organisering. Alla ska naturligtvis ha friheten att bli medlem i en sdan fr att f rttsskydd men d blir man givetvis skyldig att uppfylla de plikter som ingr i avtalet, till exempel att betala en avgift och flja de regler och lagar som rttsskyddet ska upprtthlla. Liknande samhllstjnster till exempel brandfrsvar eller polisbeskydd fr frivilligt kpas p marknaden, precis som vilken annan tjnst (kapitalism; hr grs ingen skillnad filosofiskt p allmnnyttan och andra tjnster), eller organiseras med exempelvis kooperationer dr man kanske mste st redo att hjlpa till vid brnder eller patrullera nromrden med eller utan vapen fr att frhindra eller ingripa vid brott (frivillig socialism). <\/p>\n
Det finns ven en vnsterinriktning av libertarianismen. Den grundlggande skillnaden mellan hgerlibertarianism och vnsterlibertarianism ligger i synen p resten av vrlden, det vill sga allt som inte utgrs av ett sjlvgande subjekt. Medan hgerlibertarianer menar att vrlden frn brjan inte gdes av ngon, menar vnsterlibertarianer att vrlden ursprungligen gdes gemensamt. Detta innebr att hgerlibertarianerna menar att det r tilltet att tillskansa sig del av tillgngarna i vrlden, s lnge detta inte inkrktar p ngon annans rtt till sjlvgarskap. Vnsterlibertarianerna menar dock att varje krav p gandertt ver ngon del av de gemensamma tillgngarna krver kompensation till de andra i ngon form. Detta gr att vnsterlibertarianer kan acceptera en strre stat n hgerlibertarianer, eftersom man menar att statens funktioner ven kan innefatta rttvis omfrdelning av resurser.[13] <\/p>\n
<\/p>\n
Excerpt from:<\/p>\n
Libertarianism Wikipedia<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Libertarianism r en politisk ideologi som fresprkar frihet frn tvng och strvar efter att minimera staten och dess inflytande ver mnniskors liv. Libertarianer vill tillta maximal sjlvstndighet och valfrihet, med betoning p politisk frihet, frivilliga sammanslutningar samt det individuella omdmet. Continue reading